IniciGrupsConversesMésTendències
Cerca al lloc
Aquest lloc utilitza galetes per a oferir els nostres serveis, millorar el desenvolupament, per a anàlisis i (si no has iniciat la sessió) per a publicitat. Utilitzant LibraryThing acceptes que has llegit i entès els nostres Termes de servei i política de privacitat. L'ús que facis del lloc i dels seus serveis està subjecte a aquestes polítiques i termes.

Resultats de Google Books

Clica una miniatura per anar a Google Books.

S'està carregant…

Pappersväggar : tio berättelser (2006)

de John Ajvide Lindqvist

MembresRessenyesPopularitatValoració mitjanaMencions
1964138,266 (3.66)3
[Publit]
  1. 10
    Samlade svenska kulter de Anders Fager (Jannes)
    Jannes: Mer folkhemsskräck i novellform.
S'està carregant…

Apunta't a LibraryThing per saber si aquest llibre et pot agradar.

No hi ha cap discussió a Converses sobre aquesta obra.

» Mira també 3 mencions

Anglès (2)  Alemany (1)  Suec (1)  Totes les llengües (4)
Es mostren totes 4
En del av novellerna var verkligen underbart obehagliga... men resten höll inte helt måttet. ( )
  autisticluke | Nov 14, 2019 |
Bin sehr enttäuscht! Ich hatte mir mehr versprochen, doch leider enthielten die Erzählungen weder Spannung noch Grusel. ( )
  LadyMine | Apr 12, 2013 |
One of my favorite writers is John Ajvide Lindqvist, a Swedish writer of horror that takes familiar images and writes very original stories. His most famous work is ‘Let the Right One In’ about a lonely vampire girl. ‘Handling the Undead’ about the reaction to loved ones returning from the dead as zombies is another good one. As I don’t read Swedish I always have to wait for translations of his work to become available. I have two in English, one in Dutch, and when I saw this one, a collection of stories in German I just had to have it.
I read German reasonably well. I can say I got the gist of the stories but do want this collection at a later date in Dutch or English. The stories were great, dealing with trolls, curses, (beating) death and the finale was a follow-up novella to Handling the Undead. Great stories in true Lindqvist style. ( )
  divinenanny | Dec 11, 2010 |
En märklighet med John Ajvide Lindqvists skräckromaner är att de egentligen inte är speciellt skrämmande, även om det inte gör så mycket eftersom all skräckrekvisita så effektivt utnyttjas för att kunna belysa andra delar av vad det innebär att vara människa. Tyvärr försvinner detta ur i alla fall de kortare novellerna i Pappersväggar, och kvar lämnas bara människor som drabbas av det okända. Och det okända är inte speciellt läskigt.

Eller rättare sagt, för att ta till lite Rumsfeldska: det okänt okända är inte läskigt. Det är när vi vet att det är något okänt i faggorna, och när vi kanske till och med anar vad det är, fast vi vet inte, som det blir spännande – inte när ett monster hux flux hoppar fram ur toaletten och käkar upp en, utan när man anar att det kanske finns ett monster som kanske kan komma upp ur toaletten och käka upp en. Och här misslyckas Pappersväggar ofta – man får helt enkelt inte tid att bli såpass bekant med ondskan att man förstår att den finns förrän den redan slagit till och dragit vidare. Dessutom förbli monstren ofta just monster, omänskliga varelser utan annat syfte än att vara skrämmande.

Sedan är det en annan sak att flera av berättelserna inte ens verkar avsedda att fylla en med skräck; ett par saknar helt övernaturliga inslag, och en av dem fungerar därmed bra i sin genre – den andra är tyvärr så Hemingwayskt isbergig att den knappt har någon del kvar över ytan, och även om jag förstod ungefär vad grejen var utan att behöva ledtråden som ges i efterordet kändes den därför ganska meningslös. Annars är det väl främst den inledande novellen, som påminner mycket om de längre romanerna, som får kallas riktigt lyckad: I den firar både Ajvide Lindqvists förmåga att sätta nytt ljus på myter och hans ifrågasättande av om det är monstren eller människorna som är omänskliga nya triumfer. Dessutom är det en av de få noveller som ger sig tid med ett par stickspår, och därmed till skillnad från övriga inte ger en känsla av att det bara är en liten tavla som ställts fram för att kunna berätta en poängnovell, med det okända som poäng – lite som den lägenhet som beskrivs i Vikarien:

Hans lägenhet såg ut som hans kläder. Där fanns möbler och lampor och allt som krävs, men det var inte inlevt, om ni förstår vad jag menar […] Rent och snyggt men utan liv. Bara ett ställe för att vänta.

Till detta bidrar nog det genomgående temat på bokens huvudpersoner: de tycks alla vara ganska ensamma typer, kanske med en kärnfamilj men sällan någon större vänkrets man får se. Mest avviker väl här återigen den första novellen, samt den sista, det nya slutet på Hanteringen av odöda.

Det är ett fullständigt onödigt nytt slut. Hanteringen av odöda slutade inte otillfredsställande. Samtidigt är det nya slutet inte direkt dåligt, den nytillkomne Roland, dansbandssångare på dekis, är en av de bättre figurer som tecknas, men sättet som det skriver om mytologin bakom de odöda och hanteringen av dem känns som det drar bort mer än det lägger till – även om de kängor överdriven stringens och avhumaniserad moralfilosofi får i huvudet är välbehövliga, så försvinner samtidigt lite av poängen med kängorna.

Så, summa summarum: Pappersväggar är inte en dålig samling noveller, men den klargör också att Ajvide Lindqvists styrka snarare ligger i det längre formatet, där han får utrymme att bygga upp och visa på idéer bortom de rena fantasterierna. Läs den om du redan hunnit med alla andra delar av hans produktion, men börja med något annat ur den. ( )
  andejons | Mar 14, 2009 |
Es mostren totes 4
Skräcken behöver inte jämkas in med stämjärn och motorsåg, något är redan kajko i den alltför vanliga svenska verkligheten och eventuella monster belyser bara det
 
Därför är det med besvikelse jag lägger ifrån mig aktuella Pappersväggar efter avslutad läsning. Inte främst för att den är oläsbar utan snarast för att den är onödig. Anslaget bådar dock, åtminstone delvis, gott.
 
Han har det där säkra örat för trovärdig dialog, det skarpa ögat för detaljen - hur den handikappades ytterdörr är repad av rullstolen, hur "Gröna Konsum" slår in kålrötterna i plastfolie - och förmågan att gestalta snabbt, nyanserat och effektivt. Han har, inbillar jag mig, förmånen att arbeta inom en genre som gör det nödvändigt för hans berättelser att, trots sin komplexitet, röra sig snabbt och målmedvetet framåt.
 
Traditionella skräckskildringar rör sig i en normal värld med ett väl avgränsat monster som slutligen besegras. Men John Ajvide Lindqvists dystopier påminner mer om gotikens skuggtillstånd där allt förblir osäkert.
 
I novellformat blir Ajvide Lindqvist mer programmatisk och hans största talang, nämligen förmågan att teckna trovärdiga, fördjupade karaktärer, utnyttjas inte till fullo. Skräckmomenten blir dessutom mindre skräckinjagande då de varieras och tas om gång på gång.
 

Conté

És una seqüela de (sense pertànyer a cap sèrie)

Has d'iniciar sessió per poder modificar les dades del coneixement compartit.
Si et cal més ajuda, mira la pàgina d'ajuda del coneixement compartit.
Títol normalitzat
Títol original
Títols alternatius
Data original de publicació
Gent/Personatges
Llocs importants
Informació del coneixement compartit en anglès. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Esdeveniments importants
Pel·lícules relacionades
Informació del coneixement compartit en anglès. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Epígraf
Informació del coneixement compartit en alemany. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Zwischen den Räumen gibt es Räume, die größer sind als die Räume. Sie zählen nicht für uns, da wir uns in ihnen nicht aufhalten können. Auf den Fußwegen zwischen den Parkplätzen begegnen wir unserer Zukunft. Lieben, streiten, geraten in Vergessenheit und sterben. Ohne zu merken, wann es passiert. Die Membranen, die uns vom Wahnsinn, vom Absturz, von den Monstern trennen, sind so dünn. Nur Pappwände.
Dedicatòria
Informació del coneixement compartit en alemany. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Für meine Mutter, Anne-Marie Lindqvist.
In Erinnerung an meine Großmutter Maj Wahlqvist.
Liebe und Kraft.
Primeres paraules
Informació del coneixement compartit en alemany. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Schon als der Mann im Ausgang auftauchte, wusste Tina, dass er etwas zu verbergen hatte.
Citacions
Darreres paraules
Informació del coneixement compartit en alemany. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Nota de desambiguació
Editor de l'editorial
Creadors de notes promocionals a la coberta
Llengua original
CDD/SMD canònics
LCC canònic

Referències a aquesta obra en fonts externes.

Wikipedia en anglès

Cap

[Publit]

No s'han trobat descripcions de biblioteca.

Descripció del llibre
Sumari haiku

Debats actuals

Cap

Cobertes populars

Dreceres

Valoració

Mitjana: (3.66)
0.5
1 1
1.5 1
2 3
2.5
3 17
3.5 6
4 29
4.5
5 9

Ets tu?

Fes-te Autor del LibraryThing.

 

Quant a | Contacte | LibraryThing.com | Privadesa/Condicions | Ajuda/PMF | Blog | Botiga | APIs | TinyCat | Biblioteques llegades | Crítics Matiners | Coneixement comú | 204,452,594 llibres! | Barra superior: Sempre visible