IniciGrupsConversesMésTendències
Cerca al lloc
Aquest lloc utilitza galetes per a oferir els nostres serveis, millorar el desenvolupament, per a anàlisis i (si no has iniciat la sessió) per a publicitat. Utilitzant LibraryThing acceptes que has llegit i entès els nostres Termes de servei i política de privacitat. L'ús que facis del lloc i dels seus serveis està subjecte a aquestes polítiques i termes.

Resultats de Google Books

Clica una miniatura per anar a Google Books.

S'està carregant…

Fjällfolk (1938)

de Bernhard Nordh

MembresRessenyesPopularitatValoració mitjanaConverses
14Cap1,439,306CapCap
Bernhard Nordh (1900 -1972) var en av Sveriges i s rklass mest lskade och l sta f rfattare under fem decennier. I ordets b sta bem rkelse var han en "folkf rfattare". Sitt stora genombrott fick han 1937 med romanen I Marsfj llets skugga. Bernhard Nordh var av statarsl kt fr n trakten av Tierp i Uppland. Han r rde sig i ungdomen ver stora omr den i Sverige s kande efter arbete. Han var politiskt radikal och stod syndikalisterna n ra. Till yrken han pr vat h r rallare, skogsarbetare, gjutare och torvarbetare. Sin f rsta novell s lde Nordh till veckopressen 1926. Sina vandrings r har f rfattaren skildrat i de sj lvbiografiska b ckerna K mpa mot det (1949) och I min gr na ungdom (1951). Nordh debuterade som romanf rfattare med Jorden r god (1936) och skrev totalt tjugosju romaner, varav ett tjugotal r norrlandsskildringar. Romanen Flickan fr n fj llbyn s ldes 1945 i sextiotusen ex p fyra veckor vilket d var svenskt bokrekord. Totalt har Nordhs romaner i Sverige tryckts i n ra tre miljoner ex. Hans b cker har versatts till sju spr k och tre har filmatiserats. Sommaren 1936 anl nde Bernhard Nordh till Marsliden och fick god kontakt med innev narna i byn. P underlag av deras ber ttelser och d tida dokument skrev han romanerna I Marsfj llets skugga (1937) och Fj llfolk (1938), som beskriver fj llbyns tillblivelse och f rsta uppodling under det sena 1800-talet. Han beskriver m ten mellan samer och nybyggare ovanf r odlingsgr nsen och betonar g rna inslag av sp nning i handlingen. Han befolkar vildmarken, ger den r st och konturfasta kroppar och unders ker den tankerymd som v xte fram mellan de m n¬ni¬skor som i mitten av 1800-talet dristigt s kte sig l ngre upp mot fj llen f r att bli nybyggare, och f en bit mark och ett liv som de kunde k nna var deras eget. Det r ett liv fullt av umb randen, av bokstavlig daglig kamp f r br df dan och livet, men nd skildrat med v rdighet och sj lvklar respekt. Bernhard Nordh har sitt s rskilda signum som f rfattare i f rm gan… (més)
Cap
S'està carregant…

Apunta't a LibraryThing per saber si aquest llibre et pot agradar.

No hi ha cap discussió a Converses sobre aquesta obra.

Sense ressenyes
Van de Boekenplank — Romans: „IN DE SCHADUW VAN HET MARSGEBERGTE" en „RENDIERVOLK IN LEVEN EN DOOD"
Bij de Z.-Holl. Uitg. Mij-, door Bernhard Nordh, — Pagina 3, 4e kolom.

Aan Noorsche en Zweedsche lectuur is de laatste jaren geen gebrek geweest en het lezen ervan werd zoo langzamerhand een rage. Toch was er ook hier heel wat kaf onder het koren: het etiket bleek lang niet altijd conform den inhoud. Dat was ook de reden waarom wij Bernhard Nordh's boeken: „ln de schaduw van het Marsgebergte" en „Rendiervolk in leven en dood", ietwat wantrouwend ter hand namen, temeer waar het heette te geven: de strijd van het geslacht Palsson — wat eenigszins zweemde naar een aanhaken aan het succes van „de" bekende trilogie. Het ongelijk is echter gelukkig aan onzen kant gebleken, want wij hebben hier inderdaad te doen met een uitstekend boek, dat reeds pakt na de eerste bladzijden en ook verder onweerstaanbaar boeit.
Toch is zij ln zulke sobere taal geschreven, deze geschiedenis van een kolonistenfamilie, die zich omstreeks de helft van de vorige eeuw in 't barre Noorden een plaats uitzoekt om haar bestaan op te bouwen. De kolonist Lars Palsson had werkelijk niet veel keus, maar het domein, dat hij zich koos was toch wel het slechtst denkbare. Om te beginnen was er al de strijd om het naakte leven tegen de wilde dieren en dan de natuur, die maar een armetierig gewas opleverde, dat zij door rampspoeden dikwijls nog goeddeels deed vergaan, voor zoover de zwervende Lappen dat niet voor hun rekening namen! Want die zagen deze kolonisatie in hun gebied met leede oogen aan. Zoo is deze geschiedenis van het geslacht Palsson het relaas van een onafgebroken, rauwen en meedogenloozen strijd om het bestaan, tegen mensch, dier en natuur, een worsteling, waarin alleen de allersterksten baas blijven — als zij nog bovendien het geluk op hun hand hebben of niet een zachtaardaardigen dood door den honger sterven, wanneer de winter al te lang alles wat groeit en leeft verstikt en verstijft!
Een sterk boek, met sterke karakters en daardoor verkwikkend. En ook wanneer Nordh zich tot het eerste werk alleen bepaald had — beide lezen zich overigens ook afzonderlijk — was er dezelfde reden tot erkenning geweest. Doch het tweede nemen wij nog graag op den koop toe! L VAN DER WILT.
 
Has d'iniciar sessió per poder modificar les dades del coneixement compartit.
Si et cal més ajuda, mira la pàgina d'ajuda del coneixement compartit.
Títol normalitzat
Informació del coneixement compartit en neerlandès. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Títol original
Títols alternatius
Data original de publicació
Gent/Personatges
Llocs importants
Esdeveniments importants
Pel·lícules relacionades
Epígraf
Dedicatòria
Primeres paraules
Citacions
Darreres paraules
Nota de desambiguació
Editor de l'editorial
Creadors de notes promocionals a la coberta
Llengua original
CDD/SMD canònics
LCC canònic

Referències a aquesta obra en fonts externes.

Wikipedia en anglès

Cap

Bernhard Nordh (1900 -1972) var en av Sveriges i s rklass mest lskade och l sta f rfattare under fem decennier. I ordets b sta bem rkelse var han en "folkf rfattare". Sitt stora genombrott fick han 1937 med romanen I Marsfj llets skugga. Bernhard Nordh var av statarsl kt fr n trakten av Tierp i Uppland. Han r rde sig i ungdomen ver stora omr den i Sverige s kande efter arbete. Han var politiskt radikal och stod syndikalisterna n ra. Till yrken han pr vat h r rallare, skogsarbetare, gjutare och torvarbetare. Sin f rsta novell s lde Nordh till veckopressen 1926. Sina vandrings r har f rfattaren skildrat i de sj lvbiografiska b ckerna K mpa mot det (1949) och I min gr na ungdom (1951). Nordh debuterade som romanf rfattare med Jorden r god (1936) och skrev totalt tjugosju romaner, varav ett tjugotal r norrlandsskildringar. Romanen Flickan fr n fj llbyn s ldes 1945 i sextiotusen ex p fyra veckor vilket d var svenskt bokrekord. Totalt har Nordhs romaner i Sverige tryckts i n ra tre miljoner ex. Hans b cker har versatts till sju spr k och tre har filmatiserats. Sommaren 1936 anl nde Bernhard Nordh till Marsliden och fick god kontakt med innev narna i byn. P underlag av deras ber ttelser och d tida dokument skrev han romanerna I Marsfj llets skugga (1937) och Fj llfolk (1938), som beskriver fj llbyns tillblivelse och f rsta uppodling under det sena 1800-talet. Han beskriver m ten mellan samer och nybyggare ovanf r odlingsgr nsen och betonar g rna inslag av sp nning i handlingen. Han befolkar vildmarken, ger den r st och konturfasta kroppar och unders ker den tankerymd som v xte fram mellan de m n¬ni¬skor som i mitten av 1800-talet dristigt s kte sig l ngre upp mot fj llen f r att bli nybyggare, och f en bit mark och ett liv som de kunde k nna var deras eget. Det r ett liv fullt av umb randen, av bokstavlig daglig kamp f r br df dan och livet, men nd skildrat med v rdighet och sj lvklar respekt. Bernhard Nordh har sitt s rskilda signum som f rfattare i f rm gan

No s'han trobat descripcions de biblioteca.

Descripció del llibre
Sumari haiku

Debats actuals

Cap

Cobertes populars

Dreceres

Valoració

Mitjana: Sense puntuar.

Ets tu?

Fes-te Autor del LibraryThing.

 

Quant a | Contacte | LibraryThing.com | Privadesa/Condicions | Ajuda/PMF | Blog | Botiga | APIs | TinyCat | Biblioteques llegades | Crítics Matiners | Coneixement comú | 204,414,720 llibres! | Barra superior: Sempre visible