IniciGrupsConversesMésTendències
Cerca al lloc
Aquest lloc utilitza galetes per a oferir els nostres serveis, millorar el desenvolupament, per a anàlisis i (si no has iniciat la sessió) per a publicitat. Utilitzant LibraryThing acceptes que has llegit i entès els nostres Termes de servei i política de privacitat. L'ús que facis del lloc i dels seus serveis està subjecte a aquestes polítiques i termes.

Resultats de Google Books

Clica una miniatura per anar a Google Books.

Arven etter Arn de Jan Guillou
S'està carregant…

Arven etter Arn (2001 original; edició 2001)

de Jan Guillou

Sèrie: Arn Magnusson (sequel)

MembresRessenyesPopularitatValoració mitjanaMencions
429658,313 (3.68)4
Ingrid Ylva ble en legende allerede i sin levetid, omkring midten av 1200-tallet. Hun var en av flere sterke enker som styrte riket etter de blodige seirene over Danmark. Det ble sagt om henne at hun var bevandret i trolldomskunsten, og at så lenge hun holdt hodet løftet ville intet ondt skje hennes ætt. Med jernvilje fostret hun sine sønner i en nådeløs tid. At en av dem skulle seire i kampen om makten overrasket ingen. Birger Magnusson knuste all motstand med en hensynsløshet som til og med hans samtid fant skremmende. De lover han utstedte om fred i hjem og kirke og for kvinner ble førende i 600 år. Historien kjenner ham som Birger Jarl, Stockholms grunnlegger og Sveriges skaper. Men sagaen om Birger er større enn som så.… (més)
Membre:Hatsepshut
Títol:Arven etter Arn
Autors:Jan Guillou
Informació:[Oslo] Cappelen 2001
Col·leccions:I Lahelle, Historiske romaner, La teva biblioteca
Valoració:
Etiquetes:Cap

Informació de l'obra

The Heritage of Arn de Jan Guillou (2001)

Cap
S'està carregant…

Apunta't a LibraryThing per saber si aquest llibre et pot agradar.

No hi ha cap discussió a Converses sobre aquesta obra.

» Mira també 4 mencions

Lituà (2)  Suec (1)  Danès (1)  Anglès (1)  Noruec (1)  Totes les llengües (6)
Es mostren 1-5 de 6 (següent | mostra-les totes)
När Jan Guillou bestämde sig för att skriva en uppföljare till sina Arn-böcker fick han genast tre problem att ta itu med; två som han själv försett sig med och ett som inte var mycket att göra åt. Det senare var att där Arns 1100-tal sannerligen är den svenska historiens mörka århundrade, om vilket vi vet mindre än det tidiga 1000-talet, så är 1200-talets första hälft förvisso också det dunkelt och svårtytt, men inte så svårtytt att det inte går att ställa frågor. En av de intressantare, och den som Arvet efter Arn är ett enda långt svar på, är denna: var höll egentligen Birger jarl hus? När han på allvar träder in på den historiska scenen är han redan en äldre man och vi vet att han hade bröder som besatte höga poster i riket, så han ha varit sysselsatt med något. Ändå tiger källorna. Guillou struntar i detta, och i hans berättelse finns egentligen inget gott skäl därtill; Birger skall ha varit kungens förkämpe som ständigt fick kämpa ner uppror, och frågan besvaras alltså helt otillfredsställande.

De två självförvållade problemen kommer in precis där det andra slutar: det första är Guillous idé om en »folkungaätt«, vilket någorlunda behändigt lät sig passas in i berättelsen om Arn, eftersom denne skall ha slutit sitt liv vid ungefär samma tidpunkt som de som samtiden kände under namnet folkungar för första gången sticker upp trynet: första gången de nämns är det som kung Sverker den yngres banemän. Senare står de mest för diverse uppror mot kungamakten, pikant nog just de som Birger jarl fick ägna så mycket energi åt att slå ner (»folkungaätten« som benämning på honom och hans ättlingar förefaller vara en 1600-talsuppfinning). Eller mycket och mycket, förresten: Guillou har ju uppfunnit en oövervinnerlig ryttarstyrka åt sina folkungar, och därför går mycket av berättandet åt till att, med dramaturgi lånad från Bamse, krångla till situationen så att dessa inte skall kunna användas.

Med sådana krumbukter, liksom ett detaljerat skildrande av hur de folkungska ryttarna slår allt sönder och samman när de väl kan släppas lösa, är det inte att undra över att berättandet blir mindre intressant än i de tidigare böckerna i serien: mindre tid till karaktärsutveckling – något det annat skulle finnas goda förutsättningar för: Birger går från ung, allvarlig forsvikare till kvinnojagande lätting till gotländsk handelsman till maktlysten ättejarl till hårdhänt riksbyggare, dock utan att man känner sig riktigt tillfreds med någon av metamorfoserna utom möjligen den första –, färre spännande detaljer om tidigmedeltida liv, mindre tid att riktigt komma in i någon rytm i berättandet. Birger, den hårde maktmänniskan, är dessutom långt ifrån sympatisk: man må hålla med om hans idéer, men knappast alla de medel han brukar. Det finns en intressant konflikt mellan hans längtan efter kärlek och hans vilja till makt, men den hamnar lite väl mycket i bakgrunden.

Arvet efter Arn är en sämre bok än de tidigare böckerna i serien. Det är inte en dålig bok, men Guillous tidigare fantasier om det tidiga Sverige har tyvärr fått spränga alla vallar och göra den till mindre intressant än vad den kunde varit på egen hand. ( )
  andejons | Jan 27, 2010 |
Ikke den bedste bog i serien, men har alligevel fin underholdningsværdi ;-) ( )
  rrc | Feb 14, 2008 |
2.5 ( )
  Hyms | Aug 9, 2020 |
Mp3-bok
Speltid: ca 18 timmar
Uppläsare: Tomas Bolme
  rvbiblioteket | May 27, 2008 |
Ljudbok
15 CD-skivor, Speltid: ca 18 timmar
Uppläsare: Tomas Bolme
  rvbiblioteket | May 27, 2008 |
Es mostren 1-5 de 6 (següent | mostra-les totes)
Sense ressenyes | afegeix-hi una ressenya
Has d'iniciar sessió per poder modificar les dades del coneixement compartit.
Si et cal més ajuda, mira la pàgina d'ajuda del coneixement compartit.
Títol normalitzat
Informació del coneixement compartit en suec. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Títol original
Títols alternatius
Data original de publicació
Gent/Personatges
Informació del coneixement compartit en suec. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Llocs importants
Informació del coneixement compartit en suec. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Esdeveniments importants
Pel·lícules relacionades
Epígraf
Dedicatòria
Primeres paraules
Informació del coneixement compartit en suec. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
Anno Domini 1275 skrev munken Thibaud i Varnhems kloster om den räcka händelser vi nu skall berätta, att folket indelade dem i fyra tider.
Citacions
Darreres paraules
Informació del coneixement compartit en suec. Modifica-la per localitzar-la a la teva llengua.
(Clica-hi per mostrar-ho. Compte: pot anticipar-te quin és el desenllaç de l'obra.)
Nota de desambiguació
Editor de l'editorial
Creadors de notes promocionals a la coberta
Llengua original
CDD/SMD canònics
LCC canònic
Ingrid Ylva ble en legende allerede i sin levetid, omkring midten av 1200-tallet. Hun var en av flere sterke enker som styrte riket etter de blodige seirene over Danmark. Det ble sagt om henne at hun var bevandret i trolldomskunsten, og at så lenge hun holdt hodet løftet ville intet ondt skje hennes ætt. Med jernvilje fostret hun sine sønner i en nådeløs tid. At en av dem skulle seire i kampen om makten overrasket ingen. Birger Magnusson knuste all motstand med en hensynsløshet som til og med hans samtid fant skremmende. De lover han utstedte om fred i hjem og kirke og for kvinner ble førende i 600 år. Historien kjenner ham som Birger Jarl, Stockholms grunnlegger og Sveriges skaper. Men sagaen om Birger er større enn som så.

No s'han trobat descripcions de biblioteca.

Descripció del llibre
Sumari haiku

Debats actuals

Cap

Cobertes populars

Dreceres

Valoració

Mitjana: (3.68)
0.5
1 3
1.5
2 5
2.5
3 28
3.5 5
4 34
4.5 4
5 17

Ets tu?

Fes-te Autor del LibraryThing.

 

Quant a | Contacte | LibraryThing.com | Privadesa/Condicions | Ajuda/PMF | Blog | Botiga | APIs | TinyCat | Biblioteques llegades | Crítics Matiners | Coneixement comú | 204,458,299 llibres! | Barra superior: Sempre visible