Efter stor vn̄da fl̲jer Estrid sin stora kr̃lek Orfrim i s̲terled. ♯ntligen r̃ hon ute p ̄ṽentyr, och hon ser fram emot att mt̲a nya, exotiska bygder. Men vid ankomsten till Aldeigjuborg fr̄ Estrid en chock. P ̄bryggan vñtar hans hustru och barn. Estrid hade ingen aning om att mannen hon fr̲l̃skat sig i redan r̃ gift, och hon fr̲str̄ inte varfr̲ han avkrṽer henne total underkastelse. I hans religion ms̄te kvinnan lyda, nḡot som den fria vikingakvinnan Estrid inte kan acceptera. Erik lider av att vara kvar i Birka. Han vet att han var tvungen att lt̄a Estrid resa, annars riskerade han att fr̲lora henne fr̲ evigt. Hoppet om att hon ska t̄ervñda till honom finns kvar, och under tiden tar han hand om vr̃dshuset och sonen Rurik. Det bls̄er fientliga vindar p ̄Adels ̲och Birka. Stormñnen r̃ missnj̲da med Kung Bjr̲n och en enorm fiendeflotta nr̃mar sig Birka. Erik anar att striden r̃ nr̃a och km̃par fr̲ att kungen och hans anhñgare ska fr̲bereda sig. [Elib]